Vad är jag rädd för egentligen?

Spindlar, hajar och att falla nedåt är något som jag avskyr mer eller mindre och det är väl de enda riktiga rädslor jag har. Om vi bortser från allt vanligt som att hamna i en olycka, förlora någon nära osv.
Rädslor är inget som styr mig i vardagen direkt, men hittar jag en spindel så är jag inte lugn, men det går bättre och bättre tror jag. Jag visste egentligen inte att jag var så pass rädd för hajar som jag är förrän i Thailand då jag helt plötsligt vägrade att hoppa ner i vattnet när dom hittat en haj. När jag fick veta att vi kunde se hajar när vi dök så reagerade jag på det, men tänkte inte så mycket mer på det. Men ju mer jag tänker på det, desto mer rädd blir jag och har insett att det kan vara onödigt för det är inte så stor risk att bli biten direkt..
Att falla är något som jag har varit rädd för hela livet utan att riktigt förstå det själv. Jag har alltid tyckt att det är obehagligt att hoppa från höga höjder, ner i vattnet från träd/trampoliner eller vad som helst, att komma alldeles för högst på studsmattan, stå på en stege som börjar vingla, åka fritt fall osv.. Har haft drömmer då jag har fallit nedåt och vaknat av fallet och jag tror att det kan vara där rädslan startdes. Jag tycker inte om att falla, oavsett vad. Att stå uppe på en hög höjd gör mig ingenting, så länge jag inte riskerar att falla. Ganska skumt men en känsla som jag inte vill uppleva på nåt vis..