Tänkte att jag skulle försöka mig på en ny lista nu när den gamla har tagit slut, men denna gång med bilder! Ska försöka få upp en bild om dagen så långt som det går :)


1a bilden: Någon du umgås väldigt mycket med.
2a bilden: En bild på dig själv.
3e bilden: En bild på någon i din familj.
4e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv.
5e bilden: En gammal bild på dig själv.
6e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
7e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
8e bilden: En person som du saknar.
9e bilden: Någon i din släkt.
10e bilden: Någon du tycker är väldigt snäll.
11e bilden: En person du kan berätta allt för.
12e bilden: En bild på din vardag.
13e bilden: Du och någon klasskompis.
14e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider.
15e bilden: En person som du vill vara med.
16e bilden: En bild på dig själv.
17e bilden: En ovanlig bild.
18e bilden: En bild på din fritid.
19e bilden: En person som är snygg.
20e bilden: En bild på dina närmaste.
21e bilden: En person som alltid ställer upp för dig.
22e bilden: En bild på en tid du saknar.
23e bilden: En bild från i somras.
24e bilden: En bild som gör dig glad.
25e bilden: En person som alltid gör dig glad.
26e bilden: Någon/några som du alltid har roligt med.
27e bilden: En bild som du alltid skrattar åt.
28e bilden: En tokig bild.
29e bilden: Den nyaste bilden på dig själv.
30e bilden: Någon du aldrig kommer släppa taget om.

Sista kvällen på Mallorca är ett ögonblick jag alltid kommer minnas. En kväll som jag trodde skulle vara så mycket enklare än vad den var. En kväll då helt andra saker än vad jag trodde skulle hända hände. En kväll då jag kom närmare vänner, en kväll då jag var tvungen att säga hejdå till vänner, en kväll som innehöll otroligt mycket känslor och tankar.

Ögonblicket på övervåningen kommer alltid finnas i mitt huvud och det är något jag tänker mer och mer på..

Mina ambitioner... Min första tanke är att jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Jag tolkar väl det här som en typ av drömmar och mål. Jag antar att mina ambitioner är att ta studenten med bra betyg, vara nöjd med det jag har åstakommit och göra allt för att uppnå det. Jag vill känns mer efter studenten för det är något som inte riktigt hinns med längre...

Vad är jag rädd för egentligen?

Spindlar, hajar och att falla nedåt är något som jag avskyr mer eller mindre och det är väl de enda riktiga rädslor jag har. Om vi bortser från allt vanligt som att hamna i en olycka, förlora någon nära osv.
Rädslor är inget som styr mig i vardagen direkt, men hittar jag en spindel så är jag inte lugn, men det går bättre och bättre tror jag. Jag visste egentligen inte att jag var så pass rädd för hajar som jag är förrän i Thailand då jag helt plötsligt vägrade att hoppa ner i vattnet när dom hittat en haj. När jag fick veta att vi kunde se hajar när vi dök så reagerade jag på det, men tänkte inte så mycket mer på det. Men ju mer jag tänker på det, desto mer rädd blir jag och har insett att det kan vara onödigt för det är inte så stor risk att bli biten direkt..
Att falla är något som jag har varit rädd för hela livet utan att riktigt förstå det själv. Jag har alltid tyckt att det är obehagligt att hoppa från höga höjder, ner i vattnet från träd/trampoliner eller vad som helst, att komma alldeles för högst på studsmattan, stå på en stege som börjar vingla, åka fritt fall osv.. Har haft drömmer då jag har fallit nedåt och vaknat av fallet och jag tror att det kan vara där rädslan startdes. Jag tycker inte om att falla, oavsett vad. Att stå uppe på en hög höjd gör mig ingenting, så länge jag inte riskerar att falla. Ganska skumt men en känsla som jag inte vill uppleva på nåt vis..

Resa utan mina föräldrar.

Året var 2007, jag var 15 år gammal och resmålet var Scotland. Det är den delen av mitt liv då jag förändrades som mest på kortast tid och på något sätt har den resan format mitt liv otroligt mycket. Det är den resan som jag på ett sätt är mest tacksam över, för hade det inte varit för den så hade jag inte åkt till Mallorca 3 år i rad, snart 4. Jag hade inte träffat de vänner som har stått vid min sida no matter what längst och heller inte fått uppleva den otroliga lyckan på en underbar ö.
Jag hade verkligen ingen aning om vad som väntade och det har konstaterats efteråt, inte av mig, att jag var den som hade roligast av alla och det tror jag på utan någon som helst tvekan.

Den här resan var inte enbart den första utan mina föräldrar, det var med den allt började på något sätt...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag är en person som ibland gråter, men som inte bryter ihop för minsta lilla. Under de perioder i livet som jag mår bra så gråter jag väldigt sällan och det brukar snarare vara pga en film än något annat. Jag hade alltid tyckt att det var lite underligt att folk grät så mycket till filmer innan jag själv för första gången grät till en film. Det var inte till klassikern Titanic, utan det var till filmen "A walk to remember". Jag kom ihåg att jag satt med några kompisar hemma och två av dom började grina och helt plötsligt rann det tårar från även mina ögon. Sen dess har det fortsatt. Det är inte ofta, men det finns filmen som får tårarna att krypa fram. Några exempel är en Harry Potter film, en Pirates of the Caribbean och även Remember Me. One Tree Hill är även en serie som jag kan gråta riktigt mycket till, även fast jag sett avsnitten innan och vet hur det slutar.

Det finns mycket som får mig att må bra och allra mest så är det mina vänner som ställer upp när de märker att man kanske mår dåligt. Men det ska vara någon som känner en, som vet hur man reagerar, någon man kan prata med och som det känns naturligt med. Vissa personer har förmågan att få mig att må bättre utan att man behöver träffa dom. Ibland kan ett sms, samtal eller en chat fungera lika bra och det är nog ett tecken på en bra vänskap enligt mig.

Jag är en sån person som alltid försöker behandla andra så bra som möjligt. Men jag är inte perfekt, det är ingen, och jag har också gjort misstag och jag vet att andra också gör det. Ett misstag från en persons sida kan göra en annan väldigt besviken och ledsen, men det är på något sätt sånt som händer. Jag tycker att det mesta går att lösa om man sätter sig och pratar om det och båda parter är medveten av vad den andra tycker. Men det finns tillfällen då det här inte går, och det är ett sånt tillfälle när en person beter sig riktigt dåligt och en sak som gör mig arg rent ut sagt och det är det jag ska berätta om nu!

Det är januari 2011 som vi pratar om när vi säger den här månaden just nu. Det är inte lång tid som gått egentligen, men lite har man ju hunnit med i alla fall och mycket är planerat för resten av tiden.

Man ska inte ångra saker, för allt som hänt har gjort en till den man är.

Med risk för att jag inte kommer ihåg alla mina födelsedagar så väljer jag nog min 18årsdag. Men för att kort summera lite av det jag vet...

När jag var liten, dvs ca 1-3 år gammal, så gjorde mamma världens häftigaste tårtor! De var såna som man ser i filmer som liknar kaninen, clowner osv! Har sett på filmer som vi spelade in hur otroligt fina de är!
När jag var ett par år äldre så bjöd jag dagiskompisar och kusiner på kalas och mamma hade ordnat med massor av roliga lekar, min mamma lyckades verkligen!
Det här är alltså inget jag kommer ihåg själv, men jag har fått det berättat för mig, sett bilder och video. Nu till födelsedagar då man var liite äldre!
Har haft laserdome kalas x2, ett planerat och en överraskning när jag fyllde 16! Har haft kändiskalas där alla skulle klä ut sig till kändisar, jag var väl 10 kanske och fick för mig att färga håret över en helg, galen jag var! Har även haften maskerad på senare år, när jag fyllde 17 och var pirat! Förutom det så har det varit ett bowlingkalas men där tar nog också de galna kalasen slut!

Har firat med släktingar, familjen, kompisar och pojkvänner. Fått många goda middagar och tårtor och superfina presenter. Men oavsett så är det nog 18årsdagen som kommer ligga mig närmst om hjärtat. Kanske säger jag så för att det är den senaste, kanske för att jag lärt mig uppskatta allt runt omkring, eller för att det kanske är den bästa hittills? Jag vet ärligt talat inte, men det spelar inte så stor roll.

När jag fyllde 18 så firade jag med min familj och större delen av släkten samma dag. Delar av släkten kom förbi andra dagar och alla tillfällena var riktigt bra. Jag minns att stämningen nog var den bästa och känslan av att vara lugn. Själva grejen att fylla 18 är ju rätt stor och det kanske var därför? Det var en rätt bra tid i mitt liv och kanske därför jag minns det som jag gör.
Fick många fina presenter av både vänner, släkt och familj, men mammas och pappas största present var också den mest underbara jag fått någonsin, resan till Mallorca. Det är utan tvekan mitt livs resa och jag är så glad över allt den innebar. Det roligaste av allt var att jag fått resan, lite småpresenter och visste att det inte var något mer. Och då kommer det största paketet jag sett inskjutande genom dörren till mitt rum, jag har aldrig varit så chockad i mitt liv och min min visade tydligen det då pappa sa att det hade varit obetalbar och att han ångrade sig att han inte filmat det. Det var förstås resväskan som låg i flyttkartongerna som utgjorde det stora paketet och oj vad jag har varit stolt över min stoooora resväska!

För att avsluta det hela så minns jag en dålig födelsedag, och det var känslomässigt dåligt från min sida då jag hade det jobbigt just då, men alla runt omkring var fantastiska. Och med det vill jag säga att människorna man har runt omkring sig är viktigast när ens födelsedag kommer upp. Jag är glad över alla människor som har valt att fira mina födelsedagar med mig och stoltast är jag över en vän som ordnade en överraskning till mig när jag fyllde 16. Tror inte att någon förväntar sig att väckas och får frågan om man kan komma över för att han vill säga grattis, och när man väl kommer dit så håller han för ögonen på en och leder en in till vardagsrummet där 17 personer sitter och skriker grattis. Min 16årsdag kanske slår 18årsdagen trots allt? Jag tror nästan det, för aldrig har väl så många personer samlats enbart för min skull :')

Tårtan på 18-årsdagen!

Mitt favoritminne är ett ögonblick som jag önskar kunde ha varat för resten av mitt liv. Det är så otroligt personligt så det nästan inte existerar, och det gör det heller inte för alla som inte var med. Jag skulle kunna dö bara jag fick uppleva just det ögonblicket igen, och det är inget jag bara säger. Tänk att något kan betyda så otroligt mycket?

 

För mig var första kyssen ingenting om man jämförde med första riktiga pussen.
Jag var liten, men inte för liten och det var med helt rätt person :)

Jag har otroligt många drömmar. Jag är en riktig drömmare som dagdrömmer och verkligen försöker drömma mig bort från verkligheten många gånger. Mina drömmer kan vara allt från pyttesmå önskningar till livsavgörande beslut och mål som jag har i livet.

Jag tänker inte sitta och beskriva olika drömmar för jag känner att det, i alla fall för mig, är otroligt personligt. Men det jag skulle vilja säga är att jag tycker att man lever bättre med dörmmar, så länge de är realistiska eller att man vet att det är en omöjlighet för dom att slå in. Man ska inte sitta och vänta på bättre tider, utan man ska alltid försöka ta tag i det och försöka uppfylla sina drömmar, för då blir man riktigt lycklig! :)

Just nu har jag på mig en svart sovtröja med mimmi pigg på och ett par gråa mjukisshorts från Vero Moda. Jag har inte tänkt göra något speciellt idag och därför uppdaterar jag redan nu och skriver vad jag har på mig, som ni förstår är det inget att ta kort på! :)

I och med att det är måndag idag så tar jag veckan som varit!
Jag åkte alltså till London i början av veckan och stannade där i 3 dygn. Det var första gången jag var där och det var helt underbart att få åka dit! Shoppade mycket, gick på en musikal, såg flera delar av staden och hade riktig kvalitetstid med mamma!

När jag kom hem var det dags för nyår som spenderades med riktigt härliga människor i Jakobsberg! Jag hade en helbra kväll och natt!
Dagen efter var jag trött, låg och slötittade på film under dagen för att på kvällen åka hem och käka pizza och titta på mamma mia! Packade upp en del från London och ändrade lite i garderoben. Fixade en del med nyårslistor på bloggen och hittade fina bilder från kvällen på facebook! :)
Söndagen blev en riktig slappardag! Låg och tittade på One Tree Hill, spelade buzz med mamma och pappa, städade rummet och packade upp det sista från resan! På kvällen kom Jessica förbi och vi satt och snackade tills klockan nästan blev 2! Var riktigt kul att träffas igen, blev ju så långt emellan gångerna nu senaste veckorna.

Lägger inte upp några bilder för den här veckan, då det skulle bli alldeles för mycket i och med resan :)

Nu är det dags att berätta vad som finns i handväskan tydligen!

Lite beroende på hur stor handväska jag för tillfället har så ligger det olika saker i den. Beror även på om det är mitt i terminen då det är skola eller under ett lov, vart man är och vad man kan behöva ha med sig.

Men det som brukar finnas är:
- Mobil + headset
- Plånbok
- Kamera
- SL-kort
- Öronproppar
- Olika tabletter (ex alvedon och mot allergi)
- Läppbalsam och ev. läppstift
- Kajal
- Spegel
- Tofsar och spännen
- Almanacka
- Pennor, sudd osv
- Tuggummi
- Näsdukar
- Nycklar
- En bok om jag läser någon för tillfället
+ Ev. något att dricka/äta eller något som för tillfället behövs tas med